Kamp mot förfalskade läkemedel på två fronter

Ekonomisk vinning, behov av läkemedel och missbruk bakom handel med läkemedel utanför den legala kedjan.

9 november 2017, klockan 06:55
0

Elin Maria Bergsten.

Kristina von Sydow.

Till och med september i år har tullen beslagtagit över en miljon tabletter av det narkotikaklassade läkemedlet Tramadol. Motsvarande siffra för hela förra året var cirka 800 000 och året dessförinnan drygt 300 000.

– Införseln av Tramadol ökar enormt, sade Elin Maria Bergsten, utredare på Läkemedelsverket, under en föreläsning om förfalskade läkemedel på Läkemedelskongressen.

Tramadol godkändes 1995 och är ett smärtstillande morfinpreparat som påverkar både opioida receptorer och seratonerga system. Läkemedlet har narkotikaklassats i två steg, 2007 och 2012, och de senaste år har den legala förskrivningen minskat – samtidigt som det illegala inflödet har ökat.

Men det är inte bara narkotikaklassade substanser som handlas med utanför den legala distributionskedjan: potensläkemedel, nya hepatit C-läkemedel och Prep (pre-exponeringsprofylax vid hiv) är alla substanser med stor efterfrågan utanför hälso- och sjukvården.

– Det kan till exempel handla om personer med hepatit C som inte får de nya effektiva läkemedlen i Sverige. Då försöker man köpa det via internet från andra länder i stället, sade Elin Maria Bergsten.

Liknande mönster syns för läkemedlet Truvada (PrEP) där förskrivningsviljan är begränsad. En vårdgivare i Västra Götalandsregionen ger till och med i en broschyr med patientinformation råd om vad man bör tänka på om man köper PrEP på internet.

– Om det finns ett effektivt läkemedel som välfärdssystemen inte täcker uppstår blixtsnabbt en marknad där man köper det på nätet, eller reser utomlands för att köpa det där.

Det öppnar enligt Elin Maria Bergsten också upp för en marknad med självtester där patienter på egen hand skickar in blodprover till testföretag för olika typer av analys och uppföljning.

Men arbetet mot illegala läkemedel sker även på hemmaplan. Nyligen gjorde polisen tillslag mot flera producenter av cannabisolja (CBD-olja) i Västra Götaland och i Skåne. CBD-olja utvinns ur industrihampa och innehåller cannabidiol med låga halter av det narkotikaklassade ämnet THC, tetrahydrocannabiol.

I dagens lagstiftning är det oklart om CBD-olja är att klassa som narkotika på grund av innehållet av THC, och enligt Elin Maria Bergsten handlar tillslaget om att försöka åstadkomma en rättspraxis.

I samband med polisens tillslag har Läkemedelsverket skickat brev till producenterna av CBD-olja där man menar att de bryter mot läkemedelslagen.

– Man gör en hel del påståenden om att CBD-olja har olika hälsoeffekter, mot till exempel smärta och epilepsi, och då menar vi att det ska betraktas som ett läkemedel och behandlas som ett sådant, sade Elin Maria Bergsten.

I nuläget väntar Läkemedelsverket in svar från producenterna och därefter ska myndigheten behandla frågan och fatta beslut.

Men även i den legala distributionskedjan förekommer förfalskade läkemedel. Den 9 februari 2016 antogs därför en ny EU-förordning med ökade krav på spårbara och säkra läkemedelsförpackningar, så kallad serialisering, som Läkemedelsvärlden.se skrivit om tidigare.

Regelverket börjar gälla samma datum 2019 och innebär kort att alla läkemedelsförpackningar som produceras efter det måste vara försedda med en unik 2D-kod och en säkerhetsförsegling. Varje förpacknings identitet i form av koden måste dessutom registreras i en europeisk databas, där förpackningens identitet sedan ska kunna kontrolleras under hela förpackningens resa tills den lämnas ut på apotek.

– I Sverige ligger vi långt framme, men det finns fortfarande en del saker som behöver komma på plats, sade Kristina von Sydow, suppleant i E-vis organisationen som arbetar med serialiseringen i Sverige. Vi vet till exempel inte ännu hur vi ska hantera om systemet signalerar att en läkemedelsförpackning som ska lämnas ut på apotek är förfalskad eller hur verifiering och avaktivering av läkemedelsförpackningar ska ske i sjukvården.

Kristina von Sydow påpekade att i Sverige är problemet med förfalskade läkemedel i den ordinarie distributionskedjan ännu inte särskilt stort – även om det förekommer. I andra länder är det däremot desto vanligare. Enligt Världshälsoorganisationen WHO utgörs ungefär en procent av försäljningen av läkemedel i utvecklade länder av förfalskade läkemedel. I utvecklingsländer är siffran uppåt 30 procent.

– Dessutom är incitamenten för kriminella att producera och sälja förfalskade läkemedel enorma. Man brukar uppskatta att vinsten är mer än tusen gånger investeringen, samtidigt som straffen är mycket lägre än för till exempel narkotikahandel, sade Kristina von Sydow.

Lägg till ny kommentar

Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här