Så kan Sverige rädda kvar forskningen

På 1990-talet var den svenska läkemedelsindustrin stark – Astra hade stora framgångar med Losec och Pharmacia frodades. Idag är bilden en helt annan – uppsägningar av forskare och allt mindre forskning kvar i Sverige. Kan Sverige göra något för att vända trenden eller är det kört?
12 mars 2012, klockan 12:12
Ämnen: 

I början av februari meddelade Astrazeneca att man lägger ner forskningsenheten i Södertälje. Beslutet var kanske inte helt överraskande, men väckte en debatt om svensk forskningspolitik och beslutet kallades för ett dråpslag för svensk forskning av flera företrädare. Regeringen utsåg tidigare utbildnings- och forskningsminister Lars Leijonborg till samordnare och Vinnova bland andra kallade snabbt ihop företrädare för forskning, industri och politik till en hearing för att diskutera Sveriges framtid som forskningsnation.

Det som händer Astrazeneca är inte unikt. Runt om i världen pågår en omstrukturering hos de stora läkemedelsföretagen. Enligt tidningen Forbes har runt 300 000 anställda sagts upp av läkemedelsbolagen sedan år 2000.
– »Big pharma« håller på att förändra sin affärsmodell. Företagen går från att ha all forskning och innovation själva, till att satsa mer på att köpa in substanser och fokusera på marknadsföring, distribution och storskalig produktion. Det här är en gradvis process och förändring som vi måste analysera om vi vill behålla forskning och läkemedelsindustri i Sverige, säger Thomas Hedner, professor i klinisk farmakologi och nybliven doktor i ekonomi vid Linköpings universitet.

Just hur Sverige ska behålla arbetskraften och industrin i landet har diskuterats och debatterats sedan Astrazenecas besked. Några efterlyser satsning på grundforskning, medan andra menar att sjukhusen måste underlätta för klinisk forskning. Thomas Hedner tror att små och medelstora innovativa företag som arbetar i nätverk inom mer öppna innovations-, process- och produktionsplattformar är lösningen.
– Små, innovativa företag kan snabbare haka på nya trender och utvärdera substanser och sedan sälja halvfärdiga produkter till de stora läkemedelsföretagen som får ägna sig åt stora kliniska prövningar och marknadsföring av produkten, säger han och förklarar att han vill se en satsning på innovation i höstens forskningsproposition.

Men alla håller inte med om hur Sverige ska göra för att behålla konkurrenskraften. Enligt Anders Olshov, chefsanalytiker vid Öresundsinstitutet, är inte problemet brist på innovation och satsning på forskning. Den största orsaken till svensk läkemedelsindustris situation idag är avsaknaden av starka ägare.
– Diskussionen om ägandeform har förbisetts i Sverige. Man påstår att ”har vi bara forskning så kommer företagen” men så enkelt är det inte.
De svenska bolagen blir underleverantörer och kan inte ta forskningen vidare till sena kliniska faser och utveckling utan starka ägare och kapital.

Han jämför Sveriges läkemedelsindustris utveckling med Danmarks.
– Om vi vrider tillbaka klockan så såg Sverige starkare ut på 1990-talet med stora företag som Astra och Pharmacia. Danmark hade bara Novo Nordisk och det mindre Lundbeck. Därefter har det blivit en försvagning i Sverige, huvudkontoren har flyttat ut från landet och antalet anställda har minskat. I Danmark har däremot antalet anställda och läkemedelsexporten ökat kraftigt.

I Danmark är ägandeformen stiftelser, vilket har lett till ett mer långsiktigt investerande i landet och i branschen. De bedriver också i viss mån välgörenhet enligt sina stadgar. Novo Nordisk donerade 600 miljoner danska kronor till ett proteinforskningscenter på Köpenhamns universitet 2007 och förra året donerade Lundbeck 500 miljoner danska kronor till de danska universiteten för hälsoforskning.
– De danska företagen har mycket mer eget kapital och de investerar hela tiden vidare. De är på jakt efter nya projekt i hela världen, men eftersom huvudkontoren ligger i Köpenhamn så har de utomordentlig kontroll på närområdet och tillför kapital och management.

En annan anledning är att det satsats på olika områden i länderna. Det har investerats mycket danskt kapital i Medicon Valley i Köpenhamnsområdet.
– Medan det varit en hype att satsa pengar i IT-sektorn i Sverige, har Danmark haft en hype i biotechsektorn. Idag finns det bara finns
spillror kvar av de lifesciencekluster Sverige en gång hade.

Och Anders Olshov tror tyvärr inte på en ändring inom en snar framtid.
– Forskar vi fram en produkt med potential köps den upp av utländska koncerner eftersom de små svenska företagen snabbt vill ha avkastning än att tillskjuta mer kapital. Som det ser ut nu så är det kört. Men om vi tar tillbaka det långsiktiga ägandet kan vi komma tillbaka,
fast det tar säkert 30 år.

Friade & Fällda

  • Otillåten bokgåva
  • Glömde varningstriangel
  • Förbjuden gåva överklagas
  • Inte täckning för effektiv

Läkemedel

Erfarenhet av läkemedelsbrist

Farmaceuter i Europa upplever medicinbrist.

EMA-chef tvingas avgå

EMA blir av med sin högsta chef, Guido Rasi, efter ett domslut.

Bättre med PD1-hämmare

Opdivo förlängde överlevnaden jämfört med kemoterapi.

Vill prisa bästa kundinsatsen

Två nya priser ska lyfta fram goda kundinsatser på apotek.

Andra artiklar inom samma ämne