Registren – en outnyttjad guldgruva
Foto: Istockphoto

Registren – en outnyttjad guldgruva

De svenska kvalitetsregistrens potential är långt ifrån utnyttjad och de skulle kunna användas bättre.

29 okt 2015, kl 10:56
0

Jonas Olgren

Tina Lidén Mascher

Bengt Anell

"Man lägger ut uppdragen på stora forskningsföretag som inte har någon kontakt med registren."

En guldgruva. Så kallade utredaren Måns Rosén de nationella kvalitetsregistren när han för fem år sedan kom med förslag på hur deras kapacitet bättre skulle utnyttjas. Resultatet av hans översyn blev en satsning finansierad med statliga pengar. Nästa år ska den utvärderas. En delrapport från 2013 pekar på att flera av de problem som togs upp i Måns Roséns översyn finns kvar, som att förutsättningarna för kvalitetsarbete och forskning varierar stort mellan de olika registren.

Det finns potential för life-science forskning som fortfarande inte utnyttjas, anser många. Jonas Oldgren, verksamhetschef på forskningsföretaget UCR, Uppsala Clinical Research Center, beskriver liksom Måns Rosén, kvalitetsregistren som en viktig resurs.
– Men man får inte glömma att de primärt är till för att förbättra kvaliteten inom sjukvården och det är för det syftet som olika register får stöd i den nationella satsningen.
– Att vi sedan också kan använda dem för forskning är egentligen en extra bonus. Men det höjer i sin tur kvaliteten på registren.

Registerforskning baseras främst på observationsforskning. Men UCR har varit med och utvecklat ett nytt och betydligt billigare sätt att göra randomiserade studier med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregistret Swedeheart är det första som använts i en sådan internationellt uppmärksammad registerbaserad randomiserad studie, RRCT. TASTE-studien omfattade över 7000 patienter och var den första som jämförde om utsugning av blodproppar ur hjärtats kranskärl vid akut hjärtinfarkt räddade fler liv jämfört med att bara behandla med ballongvidgning.
En randomiserad klinisk registerstudie där akutinlagda patienter slumpvis lottas till behandling med ett av två intravenösa blodförtunnade medel, heparin och bivalirudrin, pågår under UCR:s koordination.

Än så länge är det vare sig rimligt0 eller möjligt att använda registerstudier för nya icke godkända substanser.
– Däremot diskuterar vi med myndigheterna om möjligheterna att göra RRCT-studier med godkända läkemedel, men där man till exempel vill hitta en ny indikation, säger Jonas Oldgren.

Idag kan de flesta av det hundratal kvalitetsregister som sjukvården upprättat användas för observationsstudier. Betydligt färre, ett 20-30 tal kan användas för registerbaserade randomiserade kliniska studier, RRCT.

Anders Blanck, vd på branschföreningen Lif, hävdade på en konferens om introduktion av nya läkemedel nyligen att kvalitetsregistren inte går att använda i företagens forskning.

Tina Lidén Mascher på SKL:s kansli för nationella kvalitetsregister hävdar tvärtom att registren idag är underutnyttjade av företagen.
– Men det är inte alla kvalitetsregister som är tillgängliga för forskning. Alla har inte heller det som ett uttalat syfte.
Dryga 20-talet register har idag samverkan med industrin. Hur många studier varje sådant register ingår i vet Tina Lidén Mascher inte.
– Men flera har till exempel avtal med industrin om att regelbundet förse dem med statistik.

Av de dryga fem miljarder kronor som läkemedelsföretag använder på kliniska studier i Sverige läggs kanske 10 -15 miljoner på studier inom kvalitetsregistren.
– Jag har själv hållit på med ”riktiga” randomiserade studier tidigare och jag tror att man är så inkörd att man tror att det är så man måste göra. Och så lägger man ut uppdragen på stora forskningsföretag som inte heller har någon kontakt med registren.
Vanans makt helt enkelt, sammanfattar Tina Lidén Mascher.
Men kanske är en förändring på gång?

Bengt Anell på Parexel, arbetar med observationsstudier eller så kallade real-life studier på europeisk nivå. I det ingår också studier baserade på befintliga register.
–Företaget har i många år byggt register åt läkemedelsindustrin, bland annat sådana som krävs av till exempel EMA, för att följa säkerheten efter att ett läkemedel godkänts.
– Det vi ser nu är en viss konvergens mellan sjukvårdens kvalitetsregister och industrins säkerhetsregister. Kvalitetsregistren närmar sig helt enkelt industrins i form av datakvalitet och förmåga att rapportera information till myndigheter.

En del av de svenska kvalitetsregistren är idag så bra att det skulle duga för inrapportering till EMA eller FDA, menar Bengt Anell.
– Till exempel skulle läkemedelsindustrin kunna använda registren för säkerhetsstudier, sade Måns Rosén när hans översyn var klar 2010.
Detsamma säger Bengt Anell fem år senare.

Svensk registerforsknings möjligheter är också ett ämne som diskuteras på Apotekarsocietetens läkemedelskongress i Stockholm 9-10 november.

Kvalitetsregister

Nationella kvalitetsregister innehåller data som samlats in av vårdpersonal från olika kliniker runt om i Sverige. Sveriges kommuner och landsting, SKL, samverkar med Socialstyrelsen på central nivå och stöder ekonomiskt och på andra sätt användningen av kvalitetsregistren.

I ett kvalitetsregister samlas information om en viss sjukdom eller behandling. Det kan vara resultat av prover och undersökningar, vilken behandling som har valts och vilket resultat den har gett. Ibland kan det finnas information om hur man som patient uppfattar sin situation och hur den påverkas av sjukdomen eller behandlingen.

Syftet är att samla fakta om en sjukdom eller behandling för att kunna utvärdera och förbättra vården. Vilka uppgifter som registreras varierar mellan olika register. Varje register har valt ut vilka frågor som är viktiga att få svar på vid just den här sjukdomen eller behandlingen.

Registerforskning visade: Vuxna med ADHD begick färre brott när de fick medicin

Det var länge oklart hur läkemedelsbehandling mot ADHD påverkar risken för brott. Forskare följde över 25 000 individer med ADHD via olika befolkningsregister under en fyraårsperiod med avseende på läkemedelsbehandling och brottslighet. De jämförde risken för brottslighet hos individer med ADHD under perioder med och utan läkemedelsbehandling. Att individerna jämförs med sig själva är en styrka eftersom det kontrollerar för skillnader mellan dem som medicinerar och de som inte gör det.

Resultaten visade att läkemedelsbehandling mot ADHD med största sannolikhet sänker risken för brottslighet. Forskarna såg till exempel att brottsligheten sjönk med cirka 30 procent under läkemedelsperioderna jämfört med perioder utan läkemedelsbehandling.

Lichtenstein P, Halldner L, Zetterqvist J, Sjölander A, Serlachius E, Fazel S, Långström N & Larsson H. (2012).

Föregående artikel Olaparib fungerade även mot prostatacancer
Nästa artikel Tilläggsbehandling vid stroke lönar sig