Otto Cars om kampen mot ilskna bakterier och antibiotikaresistens

På ett sätt kan man säga att bakterierna är smartare än alla superdatorer. Tack vare förmågan att snabbt mutera och replikera säkrar de sin egen existens och fortlevnad. På bekostnad av människans.
3 november 2011, klockan 12:12
Ämnen: 

Tidigare i höstas lämnade Otto Cars ordförandeposten i Strama för att helt och hållet satsa på internationellt arbete via sin professur vid Uppsala universitet och nätverksorganisationen React (Action on Antibiotic Resistance). På en konferens i Indien i oktober slogs han av obehagliga siffror som visar att multiresistenta tarmbakterier på många håll ingår i den normala bakteriefloran.

Hur allvarligt är det?
– De globala trenderna visar att multiresistenta tarmbakterier sprids oerhört snabbt just nu och hela världen kommer att drabbas av stora hälsokonsekvenser på grund av detta. Vi kommer att tvingas stänga sjukhusavdelningar, ifrågasätta vissa kirurgiska ingrepp och förlora patienter som vi annars hade lyckats rädda. I slutändan kommer vi att behöva omvärdera hela den moderna sjukvården.
– Det är ingen bomb som briserar idag, det gjorde den redan när antibiotika började användas för 70 år sedan. Det är snarare en massa landminor som ligger runt omkring oss. Men vi har slagit dövörat till.

Vilka länder ligger i riskzonen?
– Problemen är störst i länder med dåligt rustade sjukvårdssystem, som till exempel Latinamerika, Afrika, Indien och Kina. I Europa är det Grekland som har störst problem.

Har vi någon chans mot bakterierna och resistensen?
– Bakterierna kommer alltid att anpassa sig, så vi kommer aldrig vinna över dem. Vår chans är att hitta en balans och använda nya preparat på ett strikt kontrollerat sätt. Vi har trots allt en högre intelligensnivå än bakterierna.

Hur kunde det bli så här?
– När vi fick tillgång till antibiotika gick vi i en fälla. Vi började använda det utan att tänka på konsekvenserna – resistensutvecklingen. Vi har ignorerat det i och med att det hela tiden kommit nya antibiotika. Nu kommer det inga nya antibiotika och då har vi problem.

Jämför med H1N1-influensan 2008/ 2009. Då agerade politikerna väldigt snabbt och kraftfullt. Varför agerar man inte på samma sätt nu?
– H1N1, och Ehec-utbrottet i somras, blir mer tydliga hot, de har ett sjukdomsansikte, och blir därför lättare att agera på för våra politiker.
– Frågan om antibiotikaresistens är fortfarande osynlig för många människor. Många forskare och läkare som arbetar med dessa frågor vittnar om att de har svårt att nå fram till politiker. För många är det fortfarande ett tekniskt och svårt begrepp som ännu inte blivit uppmärksammat som ett stort globalt folkhälsoproblem som till exempel malaria, hiv/aids och TBC. Vi borde istället prata om resistens i termer av dödlighet, sjuklighet och höga kostnader för sjukvården.

Är det en överförskrivning av antibiotika idag?
– Ja, det är det. Vi har ett nationellt mål på 250 antibiotikarecept per 1 000 invånare/år i den öppna vården, men ligger idag på cirka 350. Följer man de nationella riktlinjerna hamnar man på 250.
 
Ska den fria förskrivningsrätten för antibiotika finnas kvar?
– Ja, det tycker jag. Men om det kommer helt nya preparat som är riktigt värdefulla ska de nog inte omfattas av den fria förskrivningsrätten. I övrigt är det bättre att arbeta med riktlinjer och uppföljningar.

Hur ska vi lösa problemet?
– Vi kommer aldrig kunna lösa problemet med antibiotikaresistens, vi kan bara hantera det bättre. Det behövs ett tydligt politiskt ledarskap, nationella program om basal hygien framför allt i sjukvården och utbildning av allmänheten för en ökad förståelse kring problemet.

Vilka svenska tankegångar ska du jobba med genom React?
– Vi ska inte göra en »copy-paste« av Strama. React ska stödja länder som vill bygga upp egna organisationer, genom att erbjuda svenska komponenter som anpassas efter varje land. Det handlar om hur vi i Sverige arbetar med stöd, kunskap, resurser, riktlinjer, informationskampanjer, uppföljningar med mera. För att lyckas krävs det lokala ägare, grupper, och budbärare, samt ett politiskt stöd. Framför allt måste vi skapa förståelse hos allmänheten och politiker. Men det är oerhört bråttom.

Spelar det internationellt sett egentligen någon roll vad vi i Sverige gör?
– Vårt arbete påverkar andra länder, både politiskt, professionellt och på samhällsnivå. Jag tycker att man borde satsa ännu mer på det internationella arbetet. Genom vårt arbete i React försöker vi påverka WHO och rika länder att öka farten i arbetet med att stödja låg- och medelinkomstländer med till exempel rent vatten, basal sjukvård och tillgång på läkemedel. Antibiotikaresistens slår hårt mot fattiga länder och förbyggande åtgärder måste ses som en biståndsfråga.

Vad lärde du dig i Indien?
– Jag tog stort intryck av kraften hos många av de afrikanska länderna. Många ministrar vill verkligen ha hjälp och tar frågan på allvar. Världen håller på att vakna upp och i länder som Kina, Indien och Mexiko ageras det nu mycket mer kraftfullt än för bara några år sedan.

Friade & Fällda

Läkemedel

Antroposofmedel får hård kritik

Reportage Många är minst sagt tveksamma till en särlösning för antroposofiska medel.

Kombinationsterapi kan bota hepatit-C

100 procent av patienterna med hepatit C av genotyp 1b och skrumplever botades med kombinationsterapi.

60 olagliga webbsidor stängda

Drygt 60 webbsidor med illegal läkemedels-försäljning har stängts i Sverige.

Kalendarium

Andra artiklar inom samma ämne