Annons

Många frågor kvar om extempore

Tillverkningen av individanpassade extemporeläkemedel har hittills skötts av Apoteket Produktion och Laboratorier, APL. I april i år beviljades Unimedic som första privata företag tillstånd att verka som extemporeapotek. Företaget har också ett GMP-tillstånd från EU att tillverka läkemedel i större skala som ger dem möjlighet att producera lagerberedningar och så kallade rikslicenser.Men ännu finns konkurrensen […]

14 jun 2011, kl 12:59
0

Tillverkningen av individanpassade extemporeläkemedel har hittills skötts av Apoteket Produktion och Laboratorier, APL. I april i år beviljades Unimedic som första privata företag tillstånd att verka som extemporeapotek. Företaget har också ett GMP-tillstånd från EU att tillverka läkemedel i större skala som ger dem möjlighet att producera lagerberedningar och så kallade rikslicenser.
Men ännu finns konkurrensen bara i teorin.
– Det är först till hösten som vi i praktiken kan komma igång eftersom infrastrukturen för marknaden inte är färdig förrän då, säger Christer Ahlberg, arbetande styrelseordförande för Unimedic.

Bakgrunden till att det drar ut på tiden är en diskussion om vem som ska ansvara för att produkter från nya extempore– och licenstillverkare ska hamna i varuregistret VARA, och därmed bli synliga för förskrivare. Den lösning som socialdepartementet beslutat sig för är att APL ska sköta den registreringen, en modell som inte känns helt optimal för konkurrenterna.
– Det innebär att APL kommer att veta vilka våra nya produkter är innan de når marknaden. Det finns också en del frågetecken om detta som hur lång tid de har på sig innan våra varor måste läggas in i registret. Men detta ska vara en övergångslösning, säger Christer Ahlberg.
Han skulle hellre se att det var Läkemedelsverket eller Apotekens Service AB som ansvarade för den biten. Men på socialdepartementet säger man att de inte satt någon tidsbegränsning för uppdraget.
– Jag kan förstå om nya aktörer upplever att det inte är en ultimat lösning, men det är den modell som vi valt för att komma i gång på ett konkurrensneutralt sätt, säger departements-sekreterare Mårten Kristiansen.

En annan fråga som också väckts i samband med att marknaden öppnats är den om möjligheten till utbyte. Idag är det förskrivaren som väljer vilken lagerberedning eller rikslicens patienten ska ha och därmed också tillverkare. Eftersom det handlar om icke-registrerade läkemedel gäller inte utbytesreglerna och på apoteken kan man inte ändra till en annan producent utan att först ta kontakt med förskrivaren.
– Vi menar att med 40 år som monopolföretag så har APL ett stort försprång. Många förskrivare kommer troligen att fortsätta välja deras produkter av gammal vana. Eftersom det handlar om icke registrerade läkemedel så får producenterna inte heller marknadsföra dem mot vården vilket försvårar konkurrensen, säger Christer Ahlberg.
På Läkemedelsverket arbetar man just nu med frågan om ett utbytessystem även för lagerberedningar.
– Vi tittar på det i samband med att vi ser över hela substitutionssystemet och förhoppningen är att bli klara till hösten, säger Maria Ingevaldsson på inspektionsenheten.

Unimedic och flera andra marknadsaktörer har, för att säkerställa en konkurrensneutral marknad, föreslagit att apotekskedjorna själva ska kunna välja tillverkare. Detta skulle till exempel kunna ha gjorts genom att varje produkt med motsvarande komposition skulle kopplas till ett övergripande varunummer. När förskrivaren hade förskrivit en komposition skulle man på apoteken sedan kunnat välja tillverkare. Men socialdepartementet valde i sin lösning att varje lagerberedning, oavsett om det är samma komposition, ska ha ett unikt nummer.
– APL och Läkemedelsverket förordade den här lösningen och det är den vi sett som den bästa, säger Mårten Kristiansen.
Märkligt tycker Christer Ahlberg.
– Att APL som dominerande aktör och som dessutom ägs av socialdepartementet har ett så stort inflytande i en fråga som är helt avgörande för konkurrensneutraliteten är anmärkningsvärt.