Inger Nordin-Olsson om dålig kvalitet i äldres läkemedelsbehandling

Ju sämre kvalitet patienten har i sin läkemedelsbehandling, desto sämre är livskvaliteten. Samtidigt uppvisar många förskrivare en ovilja att förändra och förbättra patientens behandling.
14 mars 2012, klockan 12:12

I sina tidigare arbeten både som distriktsläkare och verksamhetschef med uppdrag för äldreboenden och i hemsjukvård, såg Inger Nordin-Olsson allt fler fall av läkemedelsbehandling som bara fortsatte, med dålig klinisk förankring, utan uppföljning och utvärdering av den kliniska effekten eller mål med behandlingen.

– Vården har en grundinställning att behandla och sätta in läkemedel. Men vad det blir av det, vem som tar hand om patienten, vem som följer upp och utvärderar är av annan dignitet.

– Därför ville jag mäta »trycket« och effekten av omfattande läkemedelsbehandling hos de äldre ur olika perspektiv.

 

Vad kom du fram till i din avhandling?

– På särskilda boenden såg vi att man genom fokus på patientens hälsotillstånd och utvärderingar kunde åstadkomma en bättre läkemedelsbehandling. Det förelåg dock brister i det systematiska vårdarbetet med en markant snedfördelning av vårdinsatser, trots att 90 procent av patienterna hade fem eller flera läkemedel.

– Hos patienter i ordinärt boende, när vi undersökte förskrivningskvalitet, såg vi många och omfattande fel, bland annat olämpliga läkemedel och att interaktionsrisker kvarstod trots återkoppling till förskrivarna efter läkemedelsöversyn.

– Vi undersökte också livskvalitet relaterat till kvalitet i läkemedelsbehandlingen. Ju sämre kvaliteten var i läkemedelsbehandlingen, desto sämre livskvalitet hade patienterna, oberoende av kön, ålder och medsjuklighet.

 

Är det något som förvånade dig?

– Ja, att det fanns så stort motstånd till förändring bland förskrivarna, trots att vi gav förslag till förbättringar. Av 99 utskickade resultat efter läkemedelsöversyn kunde vi bara spåra dokumentation och åtgärder i 8 journaler. Till detta kom att patienterna lika sällan använde sin egen läkemedelslista för diskussion med läkaren. Skälen till detta var bland annat att man glömt och inte ville besvära. Intressant är också patienternas svar att de föredrog god livskvalitet framför ett längre liv.

 

Vad menar du med underrubriken »Att behandla eller inte behandla« i din avhandling?

– Det är egentligen huvudbudskapet. Hos dessa äldre patienter kan vi inte alltid behandla allt, vi måste välja och prioritera det viktigaste. Vi måste fråga patienten »vad är viktigast för dig att vi behandlar?« Fokus på livskvalitet betyder ibland att avstå från behandling.

 

Vad är dålig kvalitet i läkemedelsbehandling?

– Generellt kan man säga att bra kvalitet är en aktiv behandling, där det finns en indikation och mål med behandlingen, där det finns en acceptans för att sänka dosen, sätta ut och ompröva behandling och inte bara sätta in.

– Kvaliteten hänger också på hur vården är organiserad med ett sammanhängande ansvar i vårdkedjan och god informationsöverföring för att minimera fel och risker i vårdens övergångar.

 

Återkoppling till läkare ger inte resultat. Varför inte?

– Det handlar både om individ och organisation. Börjar man ändra i medicineringen följer det andra åtgärder såsom ny undersökning, uppföljning och information, som tar en massa tid som inte finns i vården idag. Vårdstrukturen är inte byggd för det.

 

Vilka konkreta åtgärder vill du se för att komma tillrätta med problemen?

– Patientens roll och synpunkter måste tas på allvar. Vi måste bli bättre på att utnyttja tekniska hjälpmedel, till exempel en gemensam ordinationsdatabas. I slutändan kommer allt vi gör få samhällsekonomiska konsekvenser. Behandlar vi rätt kostar det mindre, behandlar vi fel kostar det mer. Sköter vi inte äldres läkemedelsbehandling orsakar vi mer skada än nytta och då arbetar vi inte utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.

Friade & Fällda

Läkemedel

  • Bakterieinfektioner
    Durata Therapeutics International
  • Parkinsons sjukdom
    Newron Pharmaceuticals
  • Fetma
    Orexigen
  • Fetma
    Novo Nordisk

Glesbygdsbidrag till 29 apotek

TLV delar ut åtta miljoner för att bedriva apotek i glesbygden.

Risker med nya diabetesmedel

Nyare diabetes typ II-läkemedel kan ge en allvarlig biverkan.

Astrazeneca bygger nytt i Södertälje

Astrazeneca planerar att investera 285 miljoner dollar i en ny anläggning.

Symbol för lagliga läkemedel på nätet

En EU-gemensam symbol ska visa laglig läkemedelsförsäljning.

Kalendarium

Andra artiklar inom samma ämne