Här finns nästa generations antivirala hepatit C-läkemedel

Här finns nästa generations antivirala hepatit C-läkemedel

Nu är nästa generations hepatit C-läkemedel på gång. Läs sista delen i Läkemedelsvärldens serie om ett helt terapiområde som på kort tid har genomgått stora förändringar och förbättringar för patienterna.

19 jan 2016, kl 10:00
0

Dagens hepatit C-läkemedel har inneburit stora förbättringar för behandlingen av sjukdomen. I dag kan mer än 90 procent av patienterna botas med en 12-veckors behandling. Nu är nästa generations nya antivirala läkemedel mot hepatit C på gång. Bland företagen som i dag har hepatit C-läkemedel i förmånen har i stort sett alla nya preparat i pipeline.

Svenska Medivir har en NS5B-hämmare, MIV-802, i tidig utvecklingsfas som i djurstudier visat pangenotypisk effekt, det vill säga effekt i alla genotyper av hepatit C-viruset. Bolaget planerar dock inte att utveckla substansen till färdigt läkemedel på egen hand.

– Vi avser att hitta en partner som vill utveckla den till en del av en kombinationsbehandling i likhet med de stora spelarna, säger Ola Burmark, CFO och ansvarig för investerarrelationer på Medivir.

Den egenutvecklade substansen simeprevir, Olysio, ingår också i läkemedelsbolaget Janssens utveckling av en pangenotypisk kombinationsbehandling, som enligt Ola Burmark kan finnas på marknaden i slutet av 2019 eller början av 2020.

Läkemedelsbolaget Gilead lämnade i slutet av förra året in en ansökan för marknadsgodkännande till FDA och EMA för ett kombinationspreparat bestående av den tidigare godkända substansen sofosbuvir och en ny NS5A-hämmare, velpatasvir. Kombinationen är en NS5A- och NS5B-hämmare med pangenotypisk effekt.

– Om det inte är några stora frågetecken är förhoppningen att vi ska få ett godkännande någon gång efter sommaren, säger Göran Skoglund, medicinskt ansvarig på Gilead.

I tidig utvecklingsfas har bolaget också en trippelkombination bestående av ovanstående kombination, det vill säga sofosbuvir och velpatasvir, och en proteashämmare. Kombinationen går än så länge under beteckningen GS-9857.

– Där har vi precis startat fas III-prövningar och det dröjer innan en eventuell ansökan om marknadsgodkännande, säger Göran Skoglund.

Många bolag riktar utvecklingen mot trippelkombinationer. Det innebär att det tre angreppssätten mot hepatit C-viruset, proteas-, polymeras-, och NS5A-hämmare, finns i samma tablett. För patienten innebär det att bara ett enda piller behöver tas en gång om dagen i 12 veckor. Förmodligen kommer behandlingstiden att kunna kortas för patienter med icke avancerad kronisk hepatit C framöver, när flera potenta läkemedelsklasser kombineras. Redan i dag finns sådana trippelkombinationer, till exempel Viekirax och Exviera från Abbvie.

– I januari startar vi också fas III-studier i Sverige med två helt nya substanser, en kombinationsbehandling med en ny proteas- och NS5A-hämmare, som vi räknar med ska nå marknaden 2017/2018, säger Jan Kövamees, medicinsk expert på Abbvie.

Han tror även att hepatit C-marknaden kommer att förändras avseende priset på behandlingarna.

– Genrerellt tror att vi kommer att se en prispress framöver. Det är också nödvändigt för att på sikt kunna utrota sjukdomen, säger Jan Kövamees.

Läkemedelsbolaget MSD, som heter Merck & Co i USA, siktar liksom Gilead på ett marknadsgodkännande under 2016.

Kombinationen av proteas- och NS5A-hämmarna grazoprevir och elbasvir, under namnet Zepatier, är under utvärdering och bolaget lämnade förra sommaren in en ansökan om marknadsgodkännande till EMA. Beslut väntas komma under våren 2016.

I fas II har man just avslutat en studie av två trippelkombinationer och valt att gå vidare med den ena, MK-3682B, som består av en proteashämmare, en NS5A-hämmare och en NS5B-hämmare.

– Den innehåller en förbättrad NS5A-hämmare och nu går vi in i nästa skede i fas II-studien. Det är dock för tidigt att säga något om eventuellt marknadsgodkännande, säger Gunbritt Lagerbäck, medicinsk rådgivare MSD.

Ola Weiland, professor och överläkare på Karolinska sjukhusets infektionsklinik i Huddinge, ser fram emot de tillkommande behandlingsalternativen. Han menar dock att den största vinsten är den konkurrens som skapas när flera preparat når marknaden.

– Det finns redan väldigt många utmärkta behandlingsalternativ för de med mindre avancerad sjukdom, och då är det bara pris som gäller som konkurrensmedel, säger Ola Weiland.

I dag kostar en standardbehandling med de rabatter som förhandlats fram mellan företag och landsting cirka 300 000 kronor.

Hur tror du att behandlingen kommer att se ut om fem år?

– Då kostar behandlingen inte mer än 150 000 kronor och för de inte avancerat sjuka är behandlingslängden åtta veckor, säger Ola Weiland.