Dödsfall ökar oron för interaktioner med grapefruktjuice

Att grapefruktjuice kan interagera med vissa läkemedel har varit känt sedan början av 90-talet. Kunskapen om vilka läkemedel och vilken mekanism som ligger bakom interaktionen har byggts upp successivt sedan dess. Efter ett dödsfall i USA som nu tillskrivs interaktionen mellan grapefruktjuice och antihistaminen terfenadin ställer läkaren David Spence i Kanada frågan ? vem ska varna allmänheten?

23 jul 2002, kl 02:14
0

För drygt fyra år sedan, i september 1993, gick en 29-årig man i Michigan, USA och klippte gräset när han plötsligt kände sig mycket sjuk. Han stapplade in i huset, kollapsade på golvet och dog där.
Han hade då medicinerat med terfenadin två gånger om dagen i mer än ett år för allergisk rinit. Han hade för vana att dricka grapefruktjuice två-tre gånger i veckan, ibland oftare. Just denna septemberdag hade han druckit två glas grapefruktjuice.
Obduktionen visade att den 29-årige mannen hade plasmanivåer av terfenadin på 35 ng/ml och av metaboliten terfenadinkarboxylat på 130 ng/ml. I magsaften var koncentrationen terfenadin 78 ng/ml. Dessa värden är helt i nivå med de som förelegat i tidigare fall av dödlig arytmi orsakad av terfenadin.
Mannen medicinerade inte vare sig med ketokonazol, erytromycin eller något annat läkemedel som kan påverka metabolismen av terfenadin. Han hade dock tillräckligt med alkohol i blodet för att inte tillåtas att köra bil. Han hade också förstorat hjärta och förstorad lever, men ingenting tydde på att leverfunktionen var nedsatt.
Dödsfallet bedömdes av obducenten vara orsakat av terfenadinförgiftning, men ingen tänkte då på kopplingen till grapefruktjuicen.


Hämmar metabolismen
Terfenadin metaboliseras innan det kommit in i blodet, i princip fullständigt, till bl a terfenadinkarboxylat av cytokrom P450-enzymet CYP 3A4 och terfenadin ska normalt därför inte kunna detekteras i plasma. Det är karboxylatmetaboliten som innehar den antihistamina effekten.
Ett eller flera ämnen i grapefruktjuice hämmar mycket kraftigt enzymet CYP 3A4 i magsäckens vägg (liksom även enzymet CYP 1A2). Hämningen av CYP 3A4 är den sannolika mekanismen bakom interaktionen med terfenadin.
Eftersom båda de två enzymen är mycket vanliga metaboliserare av läkemedel (CYP 3A4 ensamt metaboliserar t ex cirka en tredjedel av alla läkemedel) är det lätt att misstänka att grapefruktjuice kan påverka effekterna av ett antal läkemedelsbehandlingar. Redan identifierade interaktioner sker med terfenadin, felodipin, nisoldipin och ciklosporin. Läkemedel som i hög grad metaboliseras av CYP 3A4 och/eller CYP 1A2 som man kan misstänka interagerar med grapefruktjuice (även om det är okänt i vilken grad) är t ex alla dihydropyridinerna, som förutom felodipin och nisoldipin består av amlodipin, isradipin, nikardipin, nifedipin och nimodipin. Även HMG-CoA reduktashämmarna ? som simvastatin, pravastatin och fluvastatin ? liksom cisaprid, midazolam, warfarin, teofyllin och imipramin kan misstänkas interagera med grapefruktjuice.


Ska allmänheten varnas?
David Spence är en av de fyra forskare som upptäckte grapefruktjuicens hämmande effekt på kalciumflödeshämmare 1991. Han fick kännedom om dödsfallet i Michigan i början av 1996 och kopplade då ihop terfenadinförgiftningen med intaget av grapefruktjuice och har sedan dess propagerat för att en generell varning ska riktas mot allmänheten.
På Läkemedelsverket här i Sverige menar dock Björn Beermann att man inte behöver gå ut med någon generell varning om grapefruktjuice utan att de som använder de aktuella läkemedlen ska få information från sin hälso- och sjukvårdspersonal.
? Det är en fråga för den behandlande läkaren att upplysa om interaktionsrisken, säger han. Det kan naturligtvis också bli aktuellt för apotekspersonal att diskutera denna interaktionsproblematik med patienterna.
Alla de läkemedel som man idag känner till interagerar med grapefruktjuice på ett allvarligt sätt är receptbelagda i Sverige, något som inte gäller i alla länder där man säljer t ex terfenadin receptfritt.