Därför är färgen på viagratabletten blå

I en ny bok analyseras hur läkemedel både påverkas av och påverkar våra uppfattningar och identiteter.

5 december 2017, klockan 10:09
0

Gendering drugs heter en ny bok, skriven av sju forskare vid en rad lärosäten på olika håll i världen, bland annat Sverige, Storbritannien, Österrike och Colombia. Med olika bakgrund, bland annat sociologisk och genusvetenskaplig, har de studerat diskurser kring olika läkemedel i olika länder. Redaktör för boken är Ericka Johnson, forskare inom medicinsk teknologi vid Linköpings universitet.

– Det engelska uttrycket gendering drugs kan ha två innebörder, förklarar Ericka Johnson. Den första är att läkemedel i sin utformning och i kommunikationen kring läkemedlet blir könat.

Ett tydligt exempel är Viagra, som har designats som en blå tablett. Färgen och formen på Viagratabletten är självklart ingen slump. Det är inte heller utformningen av något annat läkemedel som ska ge intäkter till ett företag. Därför är läkemedel intressanta inte bara ur naturvetenskapliga forskningssynpunkt, utan i allra hösta grad även i den humanistiska forskningen.

Just Viagra är inte med i den nya boken, men Ericka Johnson har närstuderat storsäljaren i en tidigare forskningsbok, Glocal pharma, där hon med hjälp av informationsmaterial och andra dokument kring läkemedlets lansering i Sverige har analyserat hur uppfattningen om den Viagrakonsumerande mannen har konstruerats i en svensk kontext.

Ett exempel på stereotypt kvinnligt könskodat läkemedel, åtminstone i Sverige, som analyseras i den aktuella boken är hpv-vaccinet. Här ges det ju till flickor och unga kvinnor, och kampanjer kring hpv-vaccin har fokuserat på en föreställning om friska unga kvinnors liv. Men, berättar Ericka Johnson, i Österrike ges hpv-vaccin till alla barn inom skolvaccinationsprogrammet. Där ser diskursen kring vaccinet inte alls ut som i Sverige. Men påverkan går åt båda hållen.

– Vi ser också hur diskursen kring läkemedel formar oss, säger Ericka Johnson. Vad vi väljer att ta eller inte ta, vad vi får för frågor av hälso- och sjukvårdspersonal och hur information kring ett läkemedel utformas, allt det påverkar oss och hur vi upplever oss och våra identiteter.

Här tar hon läkemedel för godartad prostataförstoring som exempel. För att bedöma graden av besvär av en förstorad prostata har standardiserade enkätfrågor använts, där patienterna har fått svara på frågor om de kan göra aktiviteter så som att spela en golfrunda, köra bil en längre distans och gå på bio.

– Dessa frågor är specifikt kopplade till en särskild klass och en särskild kultur för binära män, säger Ericka Johnson. Signalen blir att dessa aktiviteter är ett förväntat beteende hos män i ålderskategorin som får besvär av sin prostata. Det säger också mycket om hur vi ser på våra kroppar. Det är klart att kroppen ger besvär vid en viss ålder. Men man kan se det på olika vis beroende på vad man räknar med att kunna göra med sin kropp.

En annan läkemedelsgrupp som analyserades var också den för personer på väg ut ur vuxenlivet och in i ålderdomen, nämligen läkemedel mot Alzheimer. Trots att Alzheimer påverkar både män och kvinnor såg forskarna hur stereotypa könsidentiteter förmedlades även här.

– Information om Alzheimerläkemedel handlade ofta om heteronormativa parbildningar. Det kunde till exempel vara en mormor som läser för ett barnbarn. Det gav en tydlig bild av vad det var för friska beteenden och identiteter man ville hålla fast vid, säger Ericka Johnson.

Lägg till ny kommentar

Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här