Med teknikens nya möjligheter blir humaniora ännu viktigare

    9 mars 2018, klockan 10:02
    0

    Lars Dagerholt
    Kommunikatör Läkemedelsverket

    Om bloggen

    Här skriver våra gästbloggare regelbundet om ämnen som de funderat på och har tankar om. De åsikter som framförs är skribenternas egna.

    Medicin är ett vetenskapsområde som utvecklas i hög och ständigt accelererande takt. Än snabbare går det med nya möjligheter till beräknings- och lagringskapacitet av data. Lägg till artificiell intelligens och blockchain-teknik för att utnyttja och tillämpa information, och kunskap och utvecklingshastigheten mångfaldigas ytterligare.

    I en rapport från Stockholm Science City från 2016 skriver författarna i inledningen: ”Artificiell Intelligens, AI, och dess tillhörande teknologi machine learning ses av många experter som en ännu större revolution än vad internet medförde när det kom i allmänt bruk på 90-talet”.

    AI och machine learning består av system som har förmågor att förstå, lära sig, förutspå vad som kommer att hända samt anpassa sig till nya förutsättningar.

    Det finns ambitiösa projekt, till exempel The Chan Zuckerberg Initiative som satsar tre miljarder dollar för att “cure, prevent or manage all disease” inom det här århundradet, liksom mer ödmjuka satsningar både i Sverige och utomlands.

    Blockchain-tekniken ger oss möjlighet att skapa system med spårbarhet och en nästintill absolut säkerhet – två aspekter som är viktiga när det gäller att dela känslig information mellan olika system. Patientregister, tillgång till medicinsk information för forskning liksom betalningssystem och hälso- och sjukvården är bara några tillämpningar.

    Och då har jag inte nämnt Big Data. Att utnyttja ovanstående med enorma mängder data. Det kan vara till exempel patientdata eller experimentell information.

    Den här utvecklingen av informationstekniken är nära kopplad till nya beslutsstöd och system som kan föreslå val av behandlingsmetoder och diagnoser.

    Möjligheterna ökar varje dag för att göra de teoretiskt bästa patienturvalen, eller att avgöra om ett läkemedel ska vara tillgängligt, utifrån optimerade modeller för kostnad och ”livskvalitet”.

    Den gemensamma faktorn är att utvecklingen är spännande och intressant – även om det kan vara tidigt för att se värdet i klinisk verklighet. Och utveckling är förstås i grunden positiv – ökad kunskap och insikt ger oss fantastiska möjligheter att påverka människors liv och det samhälle vi lever i.

    Men ibland får jag 1984-vibbar.

    I George Orwells bok från slutet av 1940-talet styrs landet Oceania av Big Brother genom de fyra ministerierna Truth, Love, Peace och Plenty. En ”perfekt” civilisation där individens möjligheter till val och rätt att vara irrationell är begränsade.

    Vi behöver modererande krafter som säkerställer att ”sunt förnuft” och ”rim och reson” gäller även i framtiden.

    Jag inspirerades till mitt blogginlägg när jag lyssnade på en intervju med Drew Faust, ordförande för Harvarduniversitetet i Boston.

    Drew Faust är i grunden historiker med fokus på det amerikanska inbördeskriget och söderns historia. Hon leder en av världens mest erkända akademiska miljöer, med ledande forskning och utbildning inom medicin och teknologi, såväl som ekonomi, finans och organisation. I intervjun talar hon om värdet av interaktion och kontakt över vetenskapliga gränser och om vikten av humaniora.

    Humaniora är ett samlingsnamn för många områden: Filosofi, historia, idéhistoria, genusvetenskap, estetik, konstvetenskap, retorik, språk och litteraturvetenskap för att nämna en del. Många av dem kan kopplas på ett eller annat sätt till etik, moral, och värderingar som inte är så enkla att kvantifiera.

    Det är nu jag kommer tillbaka till den tekniska utvecklingen. När vi får mer avancerade beslutsstöd ökar kraven på att vi behåller vår etiska och moraliska kompass.

    Det finns många utmaningar som ligger framför oss. Det kan exempelvis handla om nya behandlingsmetoder som är resurskrävande och/eller har en hög prislapp vilket gör dem tillgängliga för ett fåtal, geografiska ojämlikheter i vårt (relativt lilla) land, och inte minst e-revolutionen som utmanar gamla strukturer och tankesätt.

    Genom att studera och inspireras av konst, litteratur och filosofi så vill jag tro att vi kan göra de rätta valen för hur vi ska tillämpa och fortsätta utveckla vetenskap och teknik.

    Lägg till ny kommentar

    Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

    Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här