Mikael Hoffmann

12 maj 2016, klockan 15:15

Gemensam lista inget självklart alternativ

I dag instämmer alla i krav på en samlad läkemedelslista. Men förslag om samlad läkemedelslista är inget nytt.

Projektet PALL (Patientens läkemedelslista) lämnade förslag för över tio år sedan. Föregångaren till samlad läkemedelslista, ”Nationell ordinationsdatabas, NOD”, initierades 2009 och skulle vara i drift 2012. Utredningen SOU 2015:32, Nästa fas i e-hälsoarbetet, utredde frågan om lagstiftning men flera remissinstanser och särskilt Datainspektionen var kritiska.

23 mars 2016, klockan 15:15

Många skäl att tjänster på apotek inte tar fart

Vad är innebär det egentligen att visa intresse för farmaceuters kunskap och kompetens? Jag ställer mig den frågan eftersom jag fascineras lite grand av den återkommande rapporteringen kring pilotstudier, studier och utveckling av nya tjänster på apotek i Läkemedelsvärlden, Svensk farmaci och Dagens Apotek.

Den som läser detta får lätt intryck av att farmaceuters kompetens uppmärksammas mer och värderas högre i bland annat Norge, Danmark, Kanada och delar av Storbritannien än i Sverige. Då kan man lätt känna sig nertryckt och missförstådd.

25 januari 2016, klockan 11:11

Apotekens ersättning – mer än handelsmarginal

I början av januari startade Apoteket AB en kampanj kring kosttillskott med ett pressmeddelande som var direkt felaktigt och en utformning av kampanjen som Livsmedelsverket senare har kritiserat.

Som en reaktion skrev jag en debattartikel i Dagens Medicin om att apoteken måste välja spår. Vill de utveckla läkemedelsnära tjänster i samverkan med hälso- och sjukvården så kan de inte agera fullt ut som vilken detaljist som helst när det gäller handelsvaror som kosttillskott och självtester. I stället bör de föra en dialog så att apotekens budskap harmonierar, eller i varje fall inte står i konflikt med budskapen från vård och myndigheter. Annars skadas förtroendet för apoteken som en del av hälso- och sjukvården.

26 november 2015, klockan 10:10

Det mest intressanta lyfts inte fram

Jag läser regeringens direktiv till den nya apoteksutredningen ”Ökat fokus på kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden, Dir. 2015:118”. Det som slår mig är hur olika intressenter och mediekanaler lyfter fram det som ses som mest positivt utifrån deras perspektiv, men hur nästan ingen lägger en enkel länk direkt till direktivet.

Varför är det så? Är det så enkelt att ett informationsövertag innebär en möjlighet att styra en debatt? Eller är det bara slentrian? Hur som helst så är i mitt tycke det mest intressanta i direktivet inte det som rapporterats utan det som inte rapporterats.

29 oktober 2015, klockan 10:10

Utsättning: Frågan som Läkemedelsverket glömt

När jag frågar studenter på de tidiga terminerna av läkarprogrammet vilka rubriker som saknas i FASS-texter brukar svaret komma efter en kort stund av tystnad:

”Hur man ska sluta med behandlingen.”

Märkligt nog är reaktionen normalt helt annorlunda när jag ställer den här frågan till färdiga läkare – och för den delen färdiga farmaceuter. Då kommer ofta ett antal mer eller mindre tekniska förslag. Men sällan det svar som de som ännu inte skolats in i yrkesrollen ser redan efter minimal tankemöda. Det är som om patienterna inte förväntas sluta med sina ordinerade läkemedel innan döden av naturliga skäl leder till låg följsamhet.

24 september 2015, klockan 6:06

Dags för dialog om arbetssätt och ansvar

Jag sitter och funderar. Det måste vara oerhört frustrerande att expediera läkemedel till en kund med många samtidiga läkemedelsbehandlingar.

Många olika recept på ibland samma läkemedel. Oklart om ett giltigt recept fortfarande är ett läkemedel som ska tas av patienten. Jaha, kanske dosen är ändrad? Och förstår hen att läkemedlet jag nu byter ut till är samma som förra gången? Och förrförra gången? Vänta, den här förpackningen är ju inte bra till den här patienten med ledbesvär. Och förresten kapslar? När de ska delas?

18 augusti 2015, klockan 10:10

Patienten glöms bort i utbytesystemet

Mitt i sommarstiltjen skrek kvällstidningen ut ”fick fel medicin på apotek - hamnade på sjukhus”. Istället för att få furosemid som receptet gällde fick kunden glibenklamid på apoteket. Efter att ha tagit glibenklamid ett tag så mådde kunden illa, benen svullnade och ett besök på akuten ledde till fem veckors vårdtid.

Reaktionerna lät inte vänta sig. Felen beskrevs: Hårdvara (kassascannrar som inte fungerar), läkemedelsburkar som liknar varandra (utbytet) samt den mänskliga faktorn (farmaceuten). Självrannsakan på apotek, beklagande, översyn.

28 maj 2015, klockan 8:08

Läkemedel är inte vilken vara som helst

Läkemedel kan göra nytta men kan också skada. Balansen är positiv om läkemedel används som avsett men risken för skada kan snabbt ta överhanden vid felaktig användning. Var och hur läkemedel säljs påverkar antagligen hur allmänheten uppfattar dem.

Ett politiskt beslut togs i samband med omregleringen som innebar att vissa receptfria läkemedel nu får säljas utanför apotek respektive vid apoteksombud. Självklart har tillgängligheten till dessa varor därför ökat vilket många ser som positivt.

Jag kan dock inte frigöra mig från tanken att vi fick något annat än tillgänglighet på köpet. När läkemedel säljs (precis som andra varor) på bensinstationer och kiosker istället för på apotek (precis som andra varor) så kan det hända att läkemedel uppfattas som (just precis) andra varor och inte som de potenta läkemedel de är.

2 april 2015, klockan 9:09

Generiska tankar

Att kalla saker vi sitt rätta namn är inte alltid lätt. Det är särskilt svårt när man inte är överens om vad som är rätt namn. Eller när rätt namn är rätt i en situation, men fel i en annan.

Det generiska substansnamnet, INN-namnet, är det namn på ett läkemedel som idag normalt används i vetenskapliga artiklar; vid internationella kontakter; vid grund- och efterutbildning i läkemedelslära; i nationella vårdprogram och lokala rekommendationer; samt i ordinationsmallar som styr förskrivningar i patientjournalernas läkemedelsmoduler. Men när läkemedelssubstansen får börjas säljas då byter det plötsligt namn till ett handelsnamn, ett namn det behåller ett antal år tills patentet går ut. Då heter plötsligt samma läkemedelssubstans oftast substansnamnet igen, om än med tillägg av ett tillverkarnamn.

29 januari 2015, klockan 9:09

Säkert osäker

Alla våra beslut fattas på mer eller mindre osäker grund. Vi är bara så vana vid det i vardagen att vi inte ser det. I andra situationer bemödar vi oss mer att beskriva och hantera osäkerheten. För läkemedel gäller det särskilt nytta i förhållande till risk vid Läkemedelsverkets beslut om marknadsföringsgodkännande av läkemedel. Även Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, lyfter mer och mer fram osäkerheten i sina beslut om läkemedelsförmån. Senast för nya läkemedel vid hepatit C där TLV slagit fast att myndigheten kan acceptera en större osäkerhet i underlaget vid en hög svårighetsgrad på det tillstånd som skall behandlas. 

Sidor