Oenighet försenar beslut om EMA-flytt

Ett antal av EU:s medlemsländer ansåg att ansökningsprocessen var orättvis. Nu skjuts omröstningen och beslutet om EMA:s nya hemvist upp en månad.

28 juni 2017, klockan 06:00
0

Ambassadör Christer Asp. Foto: Sara Heyman.

Den 14 november fattas beslut om var den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ska ligga när den flyttar från Canary Wharf i London. Enligt tidsplanen skulle beslutet ha tagits redan i oktober, men på grund av oenighet bland medlemsländerna var det ursprungliga förslaget kring kriterier och urvalsprocess tvunget att revideras.

– Ett antal av de östliga medlemsländerna tyckte att ursprungsförslaget gynnade de rikare länderna eftersom de skulle ha lättare att uppfylla kriterierna. De tryckte också hårt på att det i dag finns ett antal länder som inte har någon EU-myndighet och att det borde tas hänsyn till i kriterierna, säger Christer Asp, som leder den svenska EMA-kandidaturen.

Även Sverige var missnöjt med det första förslaget, som man enligt Christer Asp gärna hade sett lett till en kortlista med kandidater att rösta om. Inte heller det reviderade förslaget innehåller en sådan lista, men Christer Asp menar ändå att det är ett steg i rätt riktning.

– Efter länderna lämnat in sin kandidatur ska kommissionen göra en utvärdering som kommer att presenteras offentligt.

Utvärderingen kommer däremot  inte att innehålla någon prioritering av kandidatländerna, och alltså ingen kortlista, men Christer Asp menar att den ändå kan komma att vara till Sveriges fördel.

– Det nya förslaget ger en möjlighet att sätta fokus på de faktorer som är viktiga, det vill säga att EMA:s flytt kan ske på ett effektivt sätt utan avbrott för verksamhet så att den inte riskerar att påverka patientsäkerheten eller företagens möjligheter att marknadsföra nya mediciner.

Till skillnad från vad som är brukligt vid beslut om europeiska myndigheter kommer frågan om EMA:s placering inte att avgöras i det Europeiska rådet utan i Allmänna rådet. Det senare samordnar förberedelserna inför Europeiska rådets möten och består huvudsakligen av ministrarna med ansvar för EU-frågor från alla EU:s medlemsländer. Sverige representeras av EU- och handelsminister Ann Linde (S).

– Det är lite unikt att ett sådant här beslut tas i Allmänna rådet, men jag tror att man resonerar som så att Europeiska rådet kommer att ha många andra stora frågor att hantera och att frågan är så väl beredd i Allmänna rådet att beslut kan fattas där, säger Christer Asp.

Själva omröstningen, som ska äga rum vid Allmänna rådets möte i mitten av november, sker i tre steg. I en första omgång har alla medlemsländer sex röster var och röstar på de kandidaturer som lämnats in till den 31 juli. Den kandidat man gillar bäst ger man tre röster, den näst bästa två röster och den tredje bästa en röst.

Om inget land fått egen majoritet efter första omgången går omröstningen vidare till steg två. I den har varje land en röst och röstar på en av de tre kandidater som fått flest röster efter första omgången. Får inget land egen majoritet här heller blir det en tredje omröstning där man röstar på något av de två länder som fått flest röster dittills. Eftersom det är 27 medlemsländer kommer en vinnare att kunna koras efter denna omgång.

Tiden fram till omröstningen ägnar Christer Asp åt att resa runt till alla europeiska huvudstäder för att marknadsföra Sverige som EMA:s nya hemland. Hittills har han avverkat tio städer och näst på tur står Sofia i Bulgarien. Under varje besök ser Christer Asp till att träffa hälsoministern, eller åtminstone hälsoministeriet, de ansvariga på utrikesministeriet som har hand om EMA-frågan och rådgivare till premiärministern.

– Dessutom har alla statsråd här hemma, från statsministern och nedåt, i uppdrag att ta upp den svenska kandidaturen i alla bilaterala möten.

Vad har du fått för reaktioner på den svenska kandidaturen hittills?
Rent objektivt, om man tittar på vilka länder som kan klara detta på ett bra sätt, ligger Sverige absolut i tätklungan. Dit räknar jag också Danmark. Jag utgår även från att Nederländerna, Österrike, Italien, Irland, Spanien, Tyskland och Frankrike kommer att lämna bra anbud. Men vi ska hålla i minnet att 21 länder har sagt att de ska kandidera. Hur många det faktiskt blir vet vi efter den 31 juli, säger Christer Asp.

Lägg till ny kommentar

Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här